Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online Email: adb857b5-b4cf-ed11-b597-0022489ae94c@fls.far.se Quiz Taking Time: 57 min 56 sek Quiz Finished At: May 17, 2024 10:50 AM En faktura på 20 000 kr för bolagets lokalhyra som bokförts i december men avser januari. 1p User Response: Enligt periodiseringsprincipen, 2 kap.4 § första tycket 4 ÅRL ska vid upprättande av balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska följande iakttas: Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen. Avviklese från periodiseringsprincipen, allmänt råd: ett företag behöver inte periodisera inkomster eller utgifter som var för sig understiger 5000 kr trots det som anges i 2 kap 4§ första stycket ÅRL (1995:1554). Då Fakturan avser januari ska den periodiseras som förutbetald kostnad. En faktura för blomkrukor som levererats till butiken i december men där fakturan kommit i januari. Fakturan uppgår till 4 000 kr. 1p User Response: Enligt periodiseringsprincipen, 2 kap.4 § första tycket 4 ÅRL ska vid upprättande av balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska följande iakttas: Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen. Avviklese från periodiseringsprincipen, allmänt råd: ett företag behöver inte periodisera inkomster eller utgifter som var för sig understiger 5000 kr trots det som anges i 2 kap 4§ första stycket ÅRL (1995:1554). Enligt avvikelser från periodiseringsprinciper ovan behöver inte inkomster eller utgifter som var för sig understiger 5000kr periodiseras. I detta fall är det en utgift som understiger 5000kr (blomkrukan kostade 4000kr) och behöver inte periodiseras. En kund har beställt och betalat buketter på nyårsafton för 15 000 kr och kommer hämta upp dem en vecka senare. 1p User Response: BFNAR 2016 Då kunden beställt och betalat under 2023 redovisas det i 2023. Arbetet och kostnaderna för blombuketten tillhör nästa år beroende på när den gjordes och att den hämtas först veckan efter 2023. Behöver Jerrys Järnhandel AB upprätta en kassaflödesanalys? 1p User Response: I ÅRL finns ett antal bestämmelser som endast gäller större företag. Dessa bestämmelser behöver inte tillämpas av mindre företag som tillämpar det allmänna rådet. T.ex. är det, enligt 2 kap. 1 § andra stycket ÅRL, endast större företag som ska presentera en kassaflödesanalys. Mindre företag behöver därför inte tillämpa kapitel 7 i det allmänna rådet. Bestämmelserna i ÅRL som endast gäller publika aktiebolag behöver inte tillämpas av aktiebolag som inte är publika. Enligt 1 kap. 3 § ÅRL Företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, 2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, 3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor, Då Företaget Järnhandel AB uppfyller kravet för medelanstalet anställda (mer än 50st) de två senaste åren och har de två senaste åren varit över 80 miljoner kronor ska bolaget tillämpa kassaflödesanalys. Vilka notupplysningar behöver Jerrys Järnhandel AB lämna om antal anställda? 1p User Response: Årsredovisningslag (1995:1554) Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 39 §Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret: löner och andra ersättningar, och sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader. Lag (2015:813) 40 §Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper: styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, och anställda som inte omfattas av 1. Var söker du lämpligtvis vägledning? 1p User Response: ISA 710, ISA 510 och ISA 300 Vad är syftet med granskningen? 1p User Response: Enligt ISA 510 är syftet att granska ingående balanser: om huruvida de ingående balanserna innehåller felaktigheter som väsentligt påverkar de finansiella rapporterna för aktuell period, och ändamålsenliga redovisningsprinciper avspeglade i de ingående balanserna har tillämpats konsekvent i de finansiella rapporterna för aktuell period eller om byten av redovisningsprinciper har redovisats på ett lämpligt sätt samt om presentationen av dem och upplysningarna om dem är tillfredsställande enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. Ingående balanser – de kontosaldon som fanns vid periodens ingång. Ingående balanser bygger på föregående periods utgående balanser och avspeglar effekterna av transaktioner och händelser under tidigare perioder och de redovisningsprinciper som har använts under föregående period. Ingående balanser innefattar även upplysning om förhållanden som förelåg vid periodens ingång, t.ex. åtaganden och eventuella tillgångar och förpliktelser. Vilka granskningsåtgärder föreslår du? 2p User Response: ISA 330 beakta grunderna för den bedömning av risken för väsentliga felaktigheter på påståendenivån som har gjorts för varje betydande transaktionsslag, konto och upplysning, däribland sannolikheten för och storleken på sådana felaktigheter som beror på särskilda egenskaper hos det betydande transaktionsslaget, kontot eller upplysningen i fråga (dvs. den inneboende risken), och om riskbedömningen tar hänsyn till kontroller som hanterar risken för väsentliga felaktigheter (dvs. kontrollrisken), vilket kräver att revisorn inhämtar revisionsbevis för att fastställa om kontrollerna fungerar (dvs. revisorn planerar att undersöka om kontrollerna fungerar för att fastställa substansgranskningens karaktär, tidpunkt och omfattning). inhämta mer övertygande revisionsbevis ju högre risken bedöms vara. Välj ut två granskningsåtgärder som du bedömer är relevanta för granskningen av posten och motivera vilket räkenskapspåstående det huvudsakligen riktar sig mot. 2p User Response: BFNAR 2006:11 Gränsvärden (senast ändrad genom BFNAR 2016:6, vägledningen exklusive de allmänna råden är uppdaterad 2019-05-03). Ett uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse kan innebära att revisorn genomför granskningsåtgärder på enskilda poster i ekonomisk information (t.ex. leverantörsskulder, kundfordringar, inköp från närstående parter samt försäljning och resultat för en rörelsegren i ett företag), en finansiell rapport (t.ex. en balansräkning) eller till och med en komplett uppsättning av finansiella rapporter. 1. Kontroll av avklipp för sista månaden i räkenskapsåret, för att kontrollera periodisering. samt även kontrollera första månaden på nästa räkenskapsår för att kontrollera periodisering. 2. Krediteringar, kontrollera krediteringar under året för att dessa inte ska gömma felaktigheter. Förklara vad dessa två räkenskapspåståenden innebär. Skriv ut valda räkenskapspåståenden i ditt svar. 2p User Response: 1. Kontroll av avklipp för sista månaden i räkenskapsåret, för att kontrollera periodisering. samt även kontrollera första månaden på nästa räkenskapsår för att kontrollera periodisering. 2. Krediteringar, kontrollera krediteringar under året för att dessa inte ska gömma felaktigheter. Var söker du lämpligtvis vägledning? 1p User Response: IAS 2, Syftet med denna standard är att ange hur varulager ska redovisas. Ge förslag på en granskningsåtgärd för att säkerställa varulagrets existens och hur denna kan genomföras. 1p User Response: ISA 201 Revisionsbevis Närvara vid lagerinventering, utvärdera företagsledningens instruktioner och rutiner avseende att registrera och kontrollera resultaten av företagets lagerinventering, Observera tillämpning av företagsledningens inventeringsmetoder Inspektera varulagret Utföra kontrollräkningar Om lagerinventering utförs per ett annat datum än datumet för de finansiella rapporterna ska revisorn, utöver de åtgärder som krävs enligt punkt 4, utföra granskningsåtgärder för att inhämta revisionsbevis om huruvida förändringar i varulagret mellan inventeringsdatumet och datumet för de finansiella rapporterna är korrekt bokförda. Om revisorn på grund av oförutsedda omständigheter inte har möjlighet att närvara vid lagerinventeringen, ska han eller hon utföra eller observera viss inventering vid en annan tidpunkt och utföra granskningsåtgärder avseende mellanliggande transaktioner. Om det inte är praktiskt genomförbart att närvara vid en lagerinventering, ska revisorn utföra alternativa granskningsåtgärder för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis rörande varulagrets existens och skick. Om detta inte är möjligt, ska revisorn modifiera uttalandet i revisors rapport enligt ISA 705 Vid inventeringen noterar du att vissa av färskvarornas bäst före-datum har passerat. Vilket räkenskapspåstående påverkar detta? 1p User Response: ISA 501 Utvärdera företagsledningens instruktioner och rutiner Kontrollera företagsledningens rutiner kring varor som borde skrivas ned eller räknas som förlust IAS 2 Varulager ”Det pratas ofta om verklig huvudman, vad innebär det?” 1p User Response: Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän 3 §Med verklig huvudman avses en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar. Om inte annat följer av omständigheterna i det enskilda fallet, ska en fysisk person anses vara verklig huvudman, om han eller hon omfattas av en presumtion om kontroll enligt 4–6 §§. 4 §En fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person, om han eller hon på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska personen, har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska personens styrelseledamöter eller motsvarande befattningshavare, eller på grund av avtal med ägare, medlem eller den juridiska personen, föreskrift i bolagsordning, bolagsavtal och därmed jämförbara handlingar, kan utöva kontroll enligt 1 eller 2. Om en fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en eller flera juridiska personer som utövar kontroll över en annan juridisk person på ett sätt som anges i första stycket, ska han eller hon antas utöva den yttersta kontrollen också över den senare juridiska personen. 5 §En fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person, om han eller hon tillsammans med en eller flera närstående kan kontrollera en juridisk person enligt 4 §. Med närstående avses make, registrerad partner, sambo, barn och deras make, registrerade partner eller sambo samt föräldrar. 6 §En fysisk person ska, utöver vad som följer av 4 och 5 §§, antas utöva den yttersta kontrollen över en stiftelse, om han eller hon är styrelseledamot eller motsvarande befattningshavare, eller företräder en annan juridisk person som är förvaltare för stiftelsen. En fysisk person ska antas vara den till vars förmån stiftelsen handlar, om han eller hon enligt stiftelseförordnandet kan få del av en väsentlig andel av stiftelsens utdelade medel. 7 §En fysisk person ska antas vara verklig huvudman i en trust, om han eller hon är instiftare, är förvaltare eller, om förvaltaren är en juridisk person, företrädare för förvaltaren, är beskyddare, är förmånstagare eller tillhör förmånstagarkretsen, eller på något annat sätt utövar den yttersta kontrollen över trusten. Lag (2019:736) ”Bolaget har varit kund hos byrån i många år, behöver vi verkligen kolla ID på företagsledaren?” 1p User Response: JA enligt nedan. Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän 2 kap. Uppgifter om verkliga huvudmän Dokumentation om verkligt huvudmannaskap 1 §En juridisk person ska ha tillförlitliga uppgifter om vem som är dess verkliga huvudman och om arten och omfattningen av hans eller hennes intresse i den juridiska personen. Om en verklig huvudman saknas eller om det inte finns tillförlitliga uppgifter om vem som är verklig huvudman, ska den juridiska personen i stället ha uppgift om detta. Informationen enligt första stycket ska hållas aktuell och kontrolleras i den utsträckning som omständigheterna kräver. Den juridiska personen ska dokumentera uppgifterna och den utredning som görs för att bedöma vem som är verklig huvudman enligt första stycket, om det inte är uppenbart obehövligt. Om uppgift om den verkliga huvudmannen ändras, ska dokumentation avseende äldre förhållanden bevaras under minst fem år därefter. Skyldighet att tillhandahålla uppgifter 2 §En juridisk person ska på begäran av en myndighet utan dröjsmål lämna ut den dokumentation som anges i 1 §. En juridisk person ska på begäran av en verksamhetsutövare tillhandahålla den dokumentation som anges i 1 §, om verksamhetsutövaren genomför åtgärder för kundkännedom med anledning av en transaktion eller en affärsförbindelse med den juridiska personen. En verklig huvudman i en juridisk person ska på begäran av den juridiska personen tillhandahålla de uppgifter som anges i 1 § första stycket första meningen. Lag (2019:736) ”Vilka olika åtgärder kan vi göra i planeringsfasen för att uppnå kundkännedom?” Ge förslag på minst två. 2p User Response: Genom att internt kontrollera kund med undersökningar och inhämtande av bevis samt genom att träffa kund, lära känna och diskutera vad som behöver vetas. RIFS 2021:1 Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Intern kontroll 6 §Revisionsföretaget ska, på grundval av en riskbedömning men minst vart tredje år, utföra periodiskt återkommande kontroller av revisorernas åtgärder i enskilda uppdrag för att säkerställa att lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, dessa föreskrifter och de interna riktlinjerna och rutinerna efterlevs. Kontrollen ska ske genom att minst ett avslutat uppdrag för varje revisor granskas och ska åtminstone omfatta kontroll av åtgärder och dokumentation avseende kundkännedom, kundriskprofil och övervakning. Datum för kontrollen, eventuella upptäckta brister samt planerade och genomförda förbättringsåtgärder ska dokumenteras. Utvärdering och uppdatering 9 §En revisor ska under pågående uppdrag, på grundval av en riskbedömning men minst en gång per år, utvärdera kundkännedomen och kundens riskprofil och vid behov uppdatera dessa. Om kundkännedomen uppdateras eller om rapportering sker till Polismyndigheten ska beslut tas om huruvida riskprofilen ska ändras eller inte. Datum, överväganden och slutsatser för utvärderingen, samt eventuell uppdatering, ska dokumenteras.