Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online Email: 536aac2d-2b4b-ee11-be6e-002248a09f98@fls.far.se Quiz Taking Time: 59 min 35 sek Quiz Finished At: November 26, 2024 10:00 AM Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p User Response: Enligt k3-regel punkt 10.12 ska ett företag rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att: räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år. Huruvida det är tillåtet att inte räkna om föregående år är en tolkningsfråga eftersom det inte klart framgår av K3. Samtliga företag rekommenderas räkna om jämförelseåret. Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget enligt samma punkt räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår. För upplysning i not, se noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag och noter enligt ÅRL och K3, större företag. K2-regler Enligt punkt 2.12 ska ett företag rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen eller, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen, i balansräkningen. Detta innebär att jämförelseåret för föregående räkenskapsår inte räknas om. Om rättelsen innebär att principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter ändras, ska företaget lämna upplysningar i not om den bristande jämförbarheten, se 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL. Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p User Response: Balansräkningen kan påverkas då leverantörsskulder minskar och kan påverka momsen. samtidigt kan kostnaderna minska som är hänförliga till leverantörsskulderna. Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p User Response: 6 kap. 3 a § första stycket ÅRL En bostadsrättsförening ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, skuldsättning per kvadratmeter, sparande per kvadratmeter, räntekänslighet, och energikostnad per kvadratmeter Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader? 2p User Response: Byte av tak får kostnadsföras direkt enligt k2 Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning. 4p User Response: Enligt Revr 209 1.2Förvaltningsrevisionen syftar till att revisorn ska uttala sig om ansvarsfrihet för styrelse och i förekommande fall verkställande direktör. I likhet med revisorns rapportering över bolagets finansiella rapporter ges möjlighet att lämna information om sakförhållanden som revisorn bedömer är väsentliga. Det är viktigt att notera att vid en lagstadgad revision ingår även att granska bolagets fullgörande av sina åligganden vad avser redovisning av och betalning av skatter och avgifter enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), och att särskilt anmärka på avvikelser. 1.3Förvaltningsrevisionen grundas på svensk lagstiftning. Revisorns uttalande om ansvarsfrihet riktas till årsstämman och ska som huvudregel ske i form av ett till- eller avstyrkande. Uttalandet om ansvarsfrihet måste ses mot bakgrund av att det ska ge vägledning till årsstämman inför dess beslut att bevilja styrelseledamöterna och den verkställande direktören ansvarsfrihet. I en situation där revisorn saknar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis bör årsstämman därför rekommenderas att inte bevilja ansvarsfrihet. Ett beslut av årsstämman att i en sådan situation bevilja ansvarsfrihet kan annars påverka bolagets möjligheter att senare framställa skadeståndsanspråk. (Exempel på granskningsåtgärder framgår nedan. Notera att flera av dem även ingår i en revision av de finansiella rapporterna enligt ISA och därför så långt som möjligt bör samordnas med den granskningen Granskning av efterlevnad av bolagsordningen ska genomsyra hela granskningen Granskning av protokoll, beslut och beslutsunderlag från styrelsemöten och eventuella styrelsekommittéer och utskott. Granskning av processbeskrivningar, attestregler, fullmakter, delegationsordningar, ekonomisk rapportering, försäkringsbrev, riskbedömningar m.m. för att bedöma styrelsens tillsyn av organisationen i syfte att förvissa sig om att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt omfattas av betryggande intern kontroll. Granskning av de åtgärder som den verkställande direktören har vidtagit för att förvissa sig om att bokföringen fullgörs enligt lag och att medelsförvaltningen skötts på ett betryggande sätt. Denna granskning avser normalt en bedömning av om bolaget har en lämplig organisation, vilket inkluderar en bedömning av dess ansvarsfördelning, system och rutiner för hantering av likvida medel, verifikationer och bokföring, uppföljning och tillsyn och kontroll av löpande bokföring och bokslut. Granskning av styrelsens fortlöpande bedömning av bolagets affärsrisker samt ekonomiska situation, vilket normalt innefattar att granska styrelsens skriftliga instruktioner avseende bedömningsunderlag, analyser, bedömning och åtgärder kopplade till identifierade risker. Vid risk för obestånd måste revisorn följa bolagets utveckling nära och uppmärksamma indikationer på obestånd eller kapitalbrist. Granskning av redovisningen inklusive i förekommande fall delårsrapportering och annan extern rapportering samt tillhörande registreringsåtgärder. Identifikation och granskning av enskilda förvaltningsåtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p User Response: I ISA 200 förklaras att risker för väsentliga felaktigheter bedöms på påståendenivån för att avgöra karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de fortsatta granskningsåtgärder som krävs för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.6 För de identifierade riskerna för väsentliga felaktigheter på påståendenivån krävs enligt denna standard en separat bedömning av inneboende risk och kontrollrisk. Enligt förklaringen i ISA 200 är de inneboende riskerna högre för vissa påståenden och tillhörande transaktionsslag, konton och upplysningar än för andra. I vilken grad den inneboende risken varierar kallas i denna standard för ”spektrumet av inneboende risker”. Revisorns process för identifiering och bedömning av risker är iterativ (med upprepning) och dynamisk. Revisorns förståelse av företaget och dess miljö, det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering samt företagets system för intern kontroll hänger samman med och är beroende av kraven på att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter. För att skaffa sig den förståelse som krävs enligt denna standard går det att ta fram inledande uppfattningar om riskerna, som sedan kan förfinas ytterligare när revisorn går vidare i processen för identifiering och bedömning av risker. Dessutom kräver denna standard och ISA 330 att revisorn reviderar riskbedömningen och ytterligare modifierar övergripande åtgärder och fortsatta granskningsåtgärder, baserat på de revisionsbevis som har inhämtats vid genomförandet av fortsatta granskningsåtgärder i enlighet med ISA 330, eller om ny information framkommer. Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något. b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör. User Response: A. Leder till mindre stickprov. b. Påverkar je stickproven c. begära en förklaring, om ingen förklaring ges kan det behövas tas ytterligare stickprov Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p a. Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). b. Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering). User Response: ISA 500 Revisionsbevis A 1.Revisionsbevis är nödvändiga som stöd för revisorns uttalande och för revisors rapport. De är ackumulativa till sin karaktär och inhämtas främst genom granskningsåtgärder som utförs under revisionens gång. Men de kan även innefatta information som har inhämtats från andra källor, t.ex. tidigare revisioner (förutsatt att revisorn har utvärderat huruvida sådan information förblir relevant och tillförlitlig som revisionsbevis för den aktuella revisionen) eller genom information som erhållits när revisionsföretaget genomfört åtgärder när det gäller att acceptera och behålla en kund eller ett uppdrag. Dessutom är företagets räkenskapsmaterial och andra företagsinterna källor viktiga källor för revisionsbevis. Information som kan användas som revisionsbevis kan ha tagits fram med hjälp av det arbete som har utförts av en specialist anlitad av företagsledningen eller komma från en extern informationskälla. Revisionsbevis består både av information som stöder och styrker företagsledningens påståenden och all information som motsäger sådana påståenden. Dessutom använder revisorn i vissa fall avsaknaden av information (t.ex. företagsledningens vägran att lämna ett uttalande som revisorn begärt), som därför också utgör revisionsbevis. A 2.Större delen av revisorns arbete med att utforma sina Granskning av kontroller 8.Revisorn ska utforma och utföra granskning av kontroller för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kontroller fungerar, om revisorns bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter på påståendenivån innefattar en förväntning om att kontrollerna fungerar (dvs. revisorn planerar att undersöka om kontrollerna fungerar när han eller hon bestämmer substansgranskningens karaktär, tidpunkt och omfattning), eller enbart substansgranskning inte kan ge tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis på påståendenivån. (Se punkterna A 20–A 24.) 9.När revisorn utformar och utför granskning av kontroller ska mer övertygande revisionsbevis inhämtas ju mer revisorn förlitar sig på en kontrolls effektivitet. (Se punkt A 25.) Var regleras tystnadsplikten? 1p User Response: framgår av IESBA:s Etikkod (Etikkoden) punkten 110.1 A1 d och avsnitt 114. Tystnadsplikten Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p User Response: Revisorna ska enligt: 1.1Enligt 9 kap. 42–44 §§ aktiebolagslagen (2005:551), ABL och 8 kap. 45-47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska en revisor vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets/föreningens verksamhet (se brottskatalogen, punkten 3.1). För korruptionsbrotten gäller åtgärdsplikten även om andra än styrelseledamöter och verkställande direktören kan misstänkas för korruptionsbrott inom ramen för bolagets/föreningens verksamhet. Enligt 4 kap. 3 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ska revisorn utan dröjsmål rapportera alla omständigheter som tyder på att det finns skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling. Skyldigheten att rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism är överordnad den åtgärdsplikt som revisorn i övrigt har enligt aktiebolagslagen. 2.1Revisorn är enligt 9 kap. 42–44 §§ ABL och 8 kap. 45-47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar skyldig att vidta åtgärder vid misstanke att brott som anges i brottskatalogen i punkten 3.1 nedan har begåtts av en styrelseledamot, den verkställande direktören eller för korruptionsbrotten en arbetstagare inom ramen för bolagets/föreningens verksamhet. Revisorn är också enligt 4 kap. 1–3 §§ penningtvättslagen skyldig att bedöma transaktioner hos kunden som avviker från vad som kan förväntas och därför skulle kunna utgöra penningtvätt. Skyldigheten att anmäla misstanke om brott berörs inte av revisorns tystnadsplikt eller revisorns upplysningsplikt i övrigt. 3.1Misstanke om följande brott omfattas av revisorns åtgärdsplikt: bedrägeri (9 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken (1962:700)), svindleri (9 kap. 9 § brottsbalken), förskingring (10 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken), olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken), trolöshet mot huvudman (10 kap. 5 § brottsbalken), oredlighet mot borgenärer (11 kap. 1 § brottsbalken), försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning (11 kap. 2 § brottsbalken), otillbörligt gynnande av borgenär (11 kap. 4 § brottsbalken), bokföringsbrott (11 kap. 5 § brottsbalken), även sen årsredovisning, se FARs uttalande EtikU 10 Revisorns åtgärder vid sen årsredovisning i aktiebolag, tagande respektive givande av muta, handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott (10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken) (korruptionsbrotten), skattebrott (2 och 4 §§ skattebrottslagen (1971:69)), vårdslös skatteuppgift (5 § skattebrottslagen), försvårande av skattekontroll (10 § skattebrottslagen), t.ex. vid ej bevarat räkenskapsmaterial eller frånvaro av systemdokumentation eller behandlingshistorik, penningtvättsbrott (3–5 §§ lagen om straff för penningtvättsbrott (2014:307)), t.ex. att i näringsverksamhet dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet eller främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendom eller dess värde, och näringspenningtvätt (7 § lagen om straff för penningtvättsbrott) t.ex. den som i näringsverksamhet medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara i syfte att begå penningtvättsbrott. 3.2Det bör noteras att dessa brott avser brottslighet av ekonomisk art och att försöks- och förberedelsebrott inte har tagits in i brottskatalogen.