Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online Email: c4501214-c44b-ee11-be6e-000d3adc09a5@fls.far.se Quiz Taking Time: 1 tim Quiz Finished At: November 26, 2024 11:01 AM Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p User Response: Enligt k3 10.12 ska ett företag rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år. Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår. Enligt punkt 6.3 ska specifikationen av förändringar i eget kapital innehålla uppgift om effekten av rättelse av fel. - Om bolaget hade tillämpat K2 söker jag vägledning i K2 2.12 som säger "Ett företag ska rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen eller, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen, i balansräkningen. Punkten innebär att jämförelsetalen för föregående räkenskapsår inte ska räknas om. Om rättelsen innebär att principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter ändras, ska företaget lämna upplysningar i not om den bristande jämförbarheten, se 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL. Enligt 5 kap. 19 § ÅRL ska företaget vidare lämna upplysningar om intäkter och kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, se kapitel 18. En rättelse av ett fel kan innebära att en sådan upplysning behöver lämnas. Detta innebär att i K2 behöver inte jämförelsetal räknas om medan i K3 krävs det. Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p User Response: Enligt K3 10.12 ska rättelse ske och det kommer inte påverka årets resultaträkning eller balansräkning. Rättelse ska ske genom att räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år. Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår. Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p User Response: Jag har sökt vägledning i ÅRL kap 6 3 a §En bostadsrättsförening ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland - årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, - skuldsättning per kvadratmeter, - sparande per kvadratmeter, - räntekänslighet, och - energikostnad per kvadratmeter. Om verksamhetens resultat innebär en förlust ska bostadsrättsföreningen också lämna en upplysning om vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden. Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader? 2p User Response: Enl K2 10.18 Utgifter för ombyggnad ska tas upp som tillgång. (...) Utgifter för reparation och underhåll får inte aktiveras utan utgifterna ska redovisas som kostnad direkt. Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd är en reparation eller en ombyggnad. Ombyggnader är sådana åtgärder där byggnadens användningsområde väsentligt förändras, t.ex. om en verkstadslokal byggs om till bostadshus. Även fall då konstruktion eller planlösning inte ändras kan betraktas som ombyggnationer. Så kan vara fallet vid t.ex. ett omfattande byte av bärande delar. Vid en reparation återställs byggnaden till det skick byggnaden befann sig i då den var ny-­, till- eller ombyggd. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick och avse byggnadsdelar och detaljer som normalt behöver bytas ut eller underhållas en eller flera gånger under en byggnads nyttjandeperiod. Med ursprungligt skick avses det skick byggnaden var i när den var nybyggd och inte det skick den hade när företaget anskaffade byggnaden. Med ursprungligt skick avses även det skick byggnadens olika delar hade senast något aktiverades såsom till- eller ombyggnad på respektive del. Kommentar: Detta klassas som reperation och får därmed inte aktiveras utan utgifter ska redovisas som kostnad direkt. Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning. 4p User Response: För att revisorn ska uttala sig om styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget har jag sökt vägledning i RevR 209 3.7 Exempel på granskningsåtgärder är: Granskning av protokoll, beslut och beslutsunderlag från styrelsemöten och eventuella styrelsekommittéer och utskott. Granskning av processbeskrivningar, attestregler, fullmakter, delegationsordningar, ekonomisk rapportering, försäkringsbrev, riskbedömningar m.m. för att bedöma styrelsens tillsyn av organisationen i syfte att förvissa sig om att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt omfattas av betryggande intern kontroll. Granskning av de åtgärder som den verkställande direktören har vidtagit för att förvissa sig om laglig bokföring och betryggande medelsförvaltning. Denna granskning avser normalt en bedömning av om bolaget har en lämplig organisation, vilket inkluderar en bedömning av dess ansvarsfördelning, system och rutiner för hantering av likvida medel, verifikationer och bokföring, uppföljning och tillsyn och kontroll av löpande bokföring och bokslut. Granskning av styrelsens fortlöpande bedömning av bolagets affärsrisker samt ekonomiska situation, vilket normalt innefattar att granska styrelsens skriftliga instruktioner avseende bedömningsunderlag, analyser, bedömning och åtgärder kopplade till identifierade risker. Vid risk för obestånd måste revisorn följa bolagets utveckling nära och uppmärksamma indikationer på obestånd eller kapitalbrist. Granskning av redovisningen inklusive i förekommande fall delårsrapportering och annan extern rapportering samt tillhörande registreringsåtgärder. Identifikation och granskning av enskilda förvaltningsåtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p User Response: För att bedöma risker för väsentliga fel har jag sökt vägledning i: ISA 315 (omarbetad 2019) Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter. 11.Revisorns mål är att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, på rapport- och påståendenivåerna för att skapa en grund för att utforma och utföra åtgärder utifrån de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter. - utifrån målet av regelverket bedömer jag att detta är bra vägledning om hur jag ska bedöms riskerna. Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något. b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör. User Response: För att genomföra detta stickprov kommer jag söka vägledning i ISA 520 anlaytiskt granskning. I mitt resonemang nedan har jag utgått från punkt 5.När revisorn utformar och utför substansinriktad analytisk granskning, antingen som enda åtgärd eller i kombination med detaljgranskning, som substansgranskning enligt ISA 3303, ska han eller hon (se punkterna A 4–A 5) avgöra hur passande viss substansinriktad analytisk granskning är för givna påståenden, med beaktande av de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter och eventuell detaljgranskning avseende dessa påståenden (se punkterna A 6–A 11) utvärdera tillförlitligheten när det gäller data som revisorn använder som grund för sina förväntningar på redovisade belopp eller nyckeltal, med hänsyn till källa, jämförbarhet samt karaktären på och relevansen för tillgänglig information, samt kontroller över upprättandet, (se punkterna A 12–A 14) utarbeta förväntade värden för redovisade belopp eller nyckeltal och bedöma om de förväntade värdena är tillräckligt exakta för att kunna identifiera en felaktighet som, i sig eller tillsammans med andra felaktigheter, kan innebära att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter, och (se punkt A 15) bestämma det högsta belopp som en eventuell skillnad mellan redovisade belopp och förväntade värden får uppgå till för att vara godtagbar utan ytterligare utredning enligt punkt 7. (Se punkt A 16.) -- Ifall att vi höjer väsentlighetstalet så kommer våra antal stickprov minska. Däremot har bolaget utökat sortiment vilket troligtvis innebär att antalet stickprov kommer öka då posten är betydligt större i år. Vi kan eventuellt minska antalet stickprov om vi har effektiva kontroller, då vi tidigare har granskat de och bedömer att de är effektiva och kan upptäcka fel. Ifall att de inte är effektiva kommer antalet stickprov att öka. Däremot när vi kollar på några stickprov så upptäcker vi att de avviker mot bokföringen, i första hand hade jag frågat kunden vad det beror på då det kan vara en rimlig förklaring - samt inhämta stickprov. Det kan t.e.x vara så att olika delar/produkter av fakturan redovisas på olika konton. Ifall att det inte finns en rimlig förklaring hade jag utökat mina stickprov. Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p a. Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). b. Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering). User Response: A. Fullständighet. Vi bör inhämta fakturor map se om avklippsprobelmatik finns. Då förutbetalda kostnader och upplupna intäkter regleras av räkenskapsårets slut och början bör vi inhämta fakturor och kontrollera att de har bokförts på rätt period. B. Klassificering. När vi går igenom årsredovisningen bör vi referera tillbaka till vår granskning och se att posten förutbetalda kostnader och upplupna intäkter satts på en egen rad i balansräkningen. Vi vill kontrollera att det har presenterats korrekt i de finansiella rapporterarna och de angivna redovisningsprinciperna följer det vi har identifierat i vår granskning. Var regleras tystnadsplikten? 1p User Response: Revisors tystnadsplikt är reglerad i aktiebolagslagen, revisorslagen och i revisorernas yrkesetiska standard. Regleringarna har till viss del olika adressater och olika verkan, men är på ett övergripande plan samstämmiga. I aktiebolagslagen relgeras det i 9 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551), och i revisorslagen regleras det i 26 § revisorslagen (2001:883). Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p User Response: Enligt ABL 42 §En revisor ska vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser: 9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken, 2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69), och 3–5 §§ och, om brottet inte är ringa, 7 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. En revisor ska även vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken. Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i första eller andra stycket bör föranleda honom eller henne att lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock åtgärder enligt 43 och 44 §§ inte vidtas. Kommentar: Ifall av misstanke av brott gäller ej tystnadsplikten utan revisor har skyldighet att rapportera detta direkt. Detta kan t.ex. vara om det finns misstanke om penningtvätt/terrorism eller ifall av annat brott t.ex. brott mot bokföringslagen.