Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online Email: e527c68e-ba90-ed11-aad1-0022489ae42c@fls.far.se Quiz Taking Time: 1 tim Quiz Finished At: November 26, 2024 11:02 AM Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p User Response: Enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) punkt 10.12 framgår det att "Ett företag ska rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år." Vidare framgår det enligt punkt 10.13 att "Ett större företag ska lämna följande upplysningar om rättelse av fel: Karaktären på felet. Rättelsebeloppen enligt punkt 10.12 a för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen. Rättelsebeloppen enligt punkt 10.12 b för varje påverkad post i den ingående balansen." Detta förutsätter att fastställelse av rättelsebeloppet är praktiskt genomförbart. Enligt K2 punkt 2.12 framgår det att "2.12Ett företag ska rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen eller, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen, i balansräkningen." Enligt K3 ska därmed jämförelsetalet för föregående räkenskapsår räknas om vilket det inte ska göras i K2. Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p User Response: Det påverkar inte resultaträkningen. I balansräkningen minskar rättningen leverantörsskulderna och ökar koncerninterna skulder Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p User Response: Enligt 6 kap. 3 a § första stycket ÅRL framgår det att "En bostadsrättsförening ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, skuldsättning per kvadratmeter, sparande per kvadratmeter, räntekänslighet, och energikostnad per kvadratmeter." Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader? 2p User Response: Enligt 4 kap. 3 § femte stycket ÅRL framgår det att Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år. K2 kap 10. får endast kostnader som höjer prestandan aktiveras som en tillgång. Annars ska det kostnadsföras. I detta fall avser det ett utbyte och kostnaden får därmed ej aktiveras som en tillgång utan bör kostnadsföras. Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning. 4p User Response: Vägledning finner jag i RevR 209 Förvaltningsrevision. I punk 3.2 framgår det att revisorn ska skaffa sig en god förståelse av verksamheten och dess miljö. Det innefattar kunskap om den interna kontrollen och styrningen för att revisorn ska kunna bedöma väsentliga risker, planera samt inhämta revisionsbevis för sina uttalanden. I detta arbete ingår att beakta tillämpliga lagar och föreskrifter kopplade till verksamheten. Förslag på ganskningsåtgärder är därmed att granska skattekontoutdraget efter skatter och avgifter för att säkerställa att bolaget betalar skatter/deklarerar i tid. Vi kan äve granska och rimlighetsbedömma momsdeklarationen för att säkerställa att bolagets beräknar moms på ett korrekt sätt. En annan granskning som avser förvaltnignen är att säkerställa att bolaget har en lämplig försäkring som täcker hela räkenskapsåret. Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p User Response: Jag finner vägledning i ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något. b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör. User Response: a) Val av stickprov baserar sig på materialitet. Höjs väsentlighetstalet kommer därmed fler stickprov att behöva tas. b) Om vi testar kontroller och bedömmer de effektiva ser vi mindre risk för väsentliga fel. Det kommer göra att vi behöver ta mindre antal stickprov. c) Detta påverkar ej vårt stickprovsurval. d) Urvalet i sortimentet påverkar ej (dvs om det är pasta eller sås vi testar) men om sortimentet har ökat i värde eller blivit större i antal kommer således fler stickprov att tas. Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p a. Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). b. Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering). User Response: a) Enligt ISA 315 A190 punkt a och b framgår det att fullständighet innebär alla transaktioner och händelser som ska ha bokförts har också bokförts och alla tillhörande upplysningar som ska tas med i de finansiella rapporterna har tagits med samt att alla tillgångar, skulder och ägarintressen som ska bokföras har också bokförts och alla tillhörande upplysningar som ska tas med i de finansiella rapporterna har tagits med. För interimsfordringar innebär det att vi kan stickprovsgranska förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och säkerställa att dessa har periodiserats korrekt. b) Enligt ISA 315 A190 punkt a och b framgår det att klassificering syftar på att transaktioner och händelser har bokförts på rätt konton samt att tillgångar, skulder och ägarintressen redovisas i rätt post i balans- och resultaträkningen. Att klassficieringen av interimsfordringar är korrekt är något vi bl.a. kan säkerställa genom att granska mappningen av årsredovisningen, vanligtvis genom en brygga som erhålls från bolaget. Under revisionens gång bör vi ha fått en förståelse för kontona t.ex. genom planning och final analytics. Vid prickningen följer vi upp detta och ser om bolaget har ändrat något klassificering mot föregående år samt om klassificeringarna och uppställningen stämmer överens mot regelverken. Var regleras tystnadsplikten? 1p User Response: I IESBAs Etikkod avsnitt 110.1 A1 punkt d. Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p User Response: Enligt IESBAs Etikkod punkt 114.1 A1 framgår det att revisorn kan bryta sin tystnadsplikt om det finns en laglig skyldighet att lämna ut information, t.ex: framställning av dokument eller annat tillhandahållande av bevis vid en domstolsprocess, och upplysningar till behöriga myndigheter om lagöverträdelser. Det är tillåtet enligt lag att lämna ut information och det är godkänt av kunden eller arbetsgivaren, och det finns en yrkesmässig plikt eller rätt, när detta inte är förbjudet enligt lag, att lämna ut information, som avser att efterkomma kvalitetskontroll i en yrkesorganisation, att svara på en förfrågan eller utredning av en yrkesorganisation eller ett tillsynsorgan, att skydda en medlems yrkesintressen vid domstolsprocess, eller att följa tekniska standarder och standarder för yrkesutövningen, däribland yrkesetiska krav. Två situationer är därmed under en domstolsprocess eller om revisorn behöver svara på en utredning av ett tillsynsorgan.