Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online Email: 14dd568d-2347-ee11-be6d-002248a211d3@fls.far.se Quiz Taking Time: 1 tim Quiz Finished At: November 26, 2024 11:03 AM Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p User Response: Enligt K3 10.12 ska ett företag rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att a) räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller b) räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år. Om det är praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår. Enligt K3 ska bolaget då rätta felet enligt 10.12 punkt b eftersom felet upptäcktes detta år men avser föregående räkenskapsår. Bolaget behöver även lämna upplysning om rättelse av felet enligt nedan. "Enligt K3 10.13 ska ett större företag lämna följande upplysningar om rättelse av fel: a) karaktären på felet, b) rättelsebeloppen enligt punkt 10.12 a för varhe påverkad post i resultat- och balansräkningen och c) rättelsebeloppen enligt punkt 10.12 b för varje påverkad post i den ingående balansen. Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa rättelsebeloppen enligt första stycket b och c, ska en upplysning lämnas om skälen för det. Ett större företag som inte räknar om uppgifter i en flerårsöversikt ska lämna upplysning om detta." Ja, det blir skillnad om bolaget tillämpar K2. Enligt K2 2.12 ska ett företag rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Effekten av rättelsen redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen. Jämförelsetalen räknas inte om, se nedan enligt K2. "Punkten innebär att jämförelsetalen för föregående räkenskapsår inte ska räknas om. Om rättelsen innebär att principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter ändras, ska företaget lämna upplysningar i not om den bristande jämförbarheten, se 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL. Enligt 5 kap. 19 § ÅRL ska företaget vidare lämna upplysningar om intäkter och kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, se kapitel 18. En rättelse av ett fel kan innebära att en sådan upplysning behöver lämnas." Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p User Response: Det får ingen direkt påverkan på resultaträkningen då det ej rör sig om årets resulat eller intäkts- eller kostnadskonton. Påverkan skulle bli att leverantörsskulderna ser högre ut än vad dem faktiskt är samt att den koncerninterna skulderna ser lägre ut än vad dem faktiskt är. Men om Filip har rättat bokningen bör det inte ha någon påverkan på varken balans- eller resultaträkning. Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p User Response: Enligt ÅRL 6:3 ska en bostadsrättsförening i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland -årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, -skuldsättning per kvadratmeter, -sparande per kvadratmeter, -räntekänslighet, och -energikostnad per kvadratmeter Enligt K2 ska bostadsrättsföreningar utöver reglerna i det allmänna rådet även tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd (2023:1) om kompletterande upplysningar m.m. i bostadsrättsföreningars årsredovisning. Av det kompletterande allmänna rådet för bostadsrättsföreningar framgår vilka ytterligare nyckeltal och upplysningar som en bostadsrättsförening ska lämna. Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (2023:1): 3.En bostadsrättsförening ska, utöver de nyckeltal som ska lämnas enligt 6 kap. 3 a § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554), även lämna upplysning i förvaltningsberättelsen om nyckeltalen -skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, och -årsavgifternas andel i procent av totala rörelseintäkter. Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader? 2p User Response: Enligt K2 10.18 ska utgifter för ombyggnad tas upp som tillgång. Utgifter för en ombyggnad ska tas upp som tillgång. Av punkt 10.18 andra stycket följer dock att utgifter som dras av omedelbart med stöd av IL även ska kostnadsföras i redovisningen. Enligt 19 kap. 2 § andra stycket IL får utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i verksamheten behandlas som utgifter för reparation och underhåll, det så kallade utvidgade reparationsbegreppet. Sålunda får t.ex. utgifter för flyttning av innerväggar för att omdisponera utrymmena i ett kontor kostnadsföras omedelbart. Utgifter för reparation och underhåll får inte aktiveras utan utgifterna ska redovisas som kostnad direkt. Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd är en reparation eller en ombyggnad. Ombyggnader är sådana åtgärder där byggnadens användningsområde väsentligt förändras, t.ex. om en verkstadslokal byggs om till bostadshus. Även fall då konstruktion eller planlösning inte ändras kan betraktas som ombyggnationer. Så kan vara fallet vid t.ex. ett omfattande byte av bärande delar. Vid en reparation återställs byggnaden till det skick byggnaden befann sig i då den var ny-­, till- eller ombyggd. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick och avse byggnadsdelar och detaljer som normalt behöver bytas ut eller underhållas en eller flera gånger under en byggnads nyttjandeperiod. Med ursprungligt skick avses det skick byggnaden var i när den var nybyggd och inte det skick den hade när företaget anskaffade byggnaden. Med ursprungligt skick avses även det skick byggnadens olika delar hade senast något aktiverades såsom till- eller ombyggnad på respektive del. Vissa åtgärder kan omfatta utgifter för både ombyggnad och reparation. Det som ska aktiveras är den del av utgiften som medfört en värdehöjande förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick. Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som är en följd av den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får emellertid i sin helhet behandlas såsom utgifter för reparation och underhåll. En utgift för byte till samma standard som tidigare får inte aktiveras utan behandlas som reparation. Utifrån ovan information bedömmer jag att eftersom det avser en reparation att boleget inte får aktivera utan att utgifterna ska redovisas som en kostnad direkt. Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning. 4p User Response: ISA 500 punkt A 10. Enligt vad som krävs, och närmare förklaras, i ISA 315 (omarbetad 2019) och ISA 330 inhämtas revisionsbevis som revisorn kan använda för att dra rimliga slutsatser att grunda sina uttalanden i revisors rapport på genom a) riskbedömning, och b) fortsatta granskningsåtgärder, som består av -granskning av kontroller, när det krävs enligt ISA eller när revisorn har valt att göra så, och -substansgranskning, däribland detaljgranskning och substansinriktad analytisk granskning. A 14.Inspektion innefattar att granska handlingar eller dokument, som kan vara interna eller externa, i pappersform, elektronisk form eller annat medium, eller en fysisk undersökning av en tillgång. Inspektion av handlingar och dokument ger revisionsbevis med varierande grad av tillförlitlighet, beroende på deras karaktär och ursprung samt, i fråga om intern dokumentation, på hur effektiv den interna kontrollen över hur dokumentationen tas fram är. Ett exempel på inspektion som används som en granskning av kontroller är inspektion av handlingar för bevis på attest. A 15.Vissa dokument utgör direkta revisionsbevis för att en tillgång finns, t.ex. ett dokument som utgör ett finansiellt instrument som en aktie eller en obligation. Inspektion av sådana dokument ger inte nödvändigtvis bevis på ägande eller värde. Dessutom kan inspektion av ett undertecknat kontrakt ge revisionsbevis som är relevanta för hur företaget tillämpat redovisningsprinciper, t.ex. redovisning av intäkter. A 16.Inspektion av materiella tillgångar kan ge tillförlitliga revisionsbevis avseende deras existens, men inte nödvändigtvis om företagets rättigheter och förpliktelser eller värderingen av tillgångarna. Inspektion av enskilda lagerposter kan utföras i samband med observationen av lagerinventeringen. Observation A 17.Observation innebär att betrakta en process eller åtgärd som utförs av andra, t.ex. att revisorn ser på när företagets personal gör en inventering eller när kontroller genomförs. Observation ger revisionsbevis om hur en process eller åtgärd utförs men är begränsad till den tidpunkt när observationen görs och av det faktum att observationen i sig kan påverka hur processen eller åtgärden utförs. Se ISA 501 för ytterligare vägledning om observation av lagerinventeringen.12 Extern bekräftelse A 18.En extern bekräftelse utgör revisionsbevis som revisorn inhämtar som ett direkt skriftligt svar till honom eller henne från en extern part (den bekräftande parten) i form av pappersdokument, elektroniskt dokument eller annat medium. Åtgärder för externa bekräftelser är ofta relevanta när det gäller att granska påståenden som är förknippade med vissa konton och deras ingående poster. Men externa bekräftelser behöver inte begränsas till enbart konton. Exempel: Revisorn kan begära bekräftelse av ett företags avtalsvillkor eller transaktioner med externa parter, och begäran om bekräftelse kan utformas som en fråga om det har skett några förändringar i avtalet och, i så fall, vilka de relevanta detaljerna är. Åtgärder för externa bekräftelser används också för att inhämta revisionsbevis avseende avsaknaden av vissa villkor, t.ex. att det inte finns något ”sidoavtal” som kan påverka redovisningen av intäkter. Se ISA 505 för ytterligare vägledning.13 Omräkning A 19.Omräkning består av att kontrollera att dokument eller bokföring är matematiskt riktiga. Omräkning kan utföras manuellt eller elektroniskt. Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p User Response: ISA 315 och ISA 200. Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något. b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör. User Response: a) minskar antalet b) minskar antalet c) ökar antalet d) ökar antalet Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p a. Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). b. Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering). User Response: a) Stäm av mot huvudbok och granska mot fakturor och se att det har periodiserats rätt. b) Var regleras tystnadsplikten? 1p User Response: I revisorslagen 26 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter. I ABL kap 9, 41 §Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som revisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget. Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p User Response: Enligt ABL 10:42, En revisor ska vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser: 9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken, 2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69), och 3–5 §§ och, om brottet inte är ringa, 7 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. En revisor ska även vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken. Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i första eller andra stycket bör föranleda honom eller henne att lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock åtgärder enligt 43 och 44 §§ inte vidtas.