Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online
Email: b8404a67-3a46-ee11-be6e-0022489b4808@fls.far.se
Quiz Taking Time: 1 tim
Quiz Finished At: November 26, 2024 11:03 AM

Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p
User Response: K3
Fel är utelämnande eller felaktighet i de finansiella rapporterna för ett eller flera tidigare räkenskapsår på grund av underlåtenhet att använda, eller felaktig användning av, tillförlitlig information som fanns tillgänglig när de finansiella rapporterna avgavs, och rimligen kunde förväntas ha erhållits och beaktats när de finansiella rapporterna upprättades och utformades.

Ett företag ska rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår

Ett större företag ska lämna följande upplysningar om rättelse av fel:
- Karaktären på felet.
- Rättelsebeloppen för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen.
- Rättelsebeloppen för varje påverkad post i den ingående balansen.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa rättelsebeloppen ska en upplysning lämnas om skälen för det.

K2

Ett företag ska rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen eller, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen, i balansräkningen.

Detta innebär alltså att jämförelsetalen för föregående räkenskapsår inte ska räknas om. Om rättelsen innebär att principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter ändras, ska företaget lämna upplysningar i not om den bristande jämförbarheten, 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL.

Enligt 5 kap. 19 § ÅRL ska företaget vidare lämna upplysningar om intäkter och kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst. En rättelse av ett fel kan innebära att en sådan upplysning behöver lämnas.

Slutsats:
Den stora skillnaden mellan K2 och K3 är alltså det historiska perspektivet där K3 ställer andra krav på historiskt justering än vad K2 gör.

Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p
User Response: Behöver brytas ut för att tillförligt visa vad som avser koncerninternt och inte. Ingen skillnad på siffor men rader.

Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p
User Response: Enligt 6 kap 3 § ÅRL ska en bostadsrättsförening lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland

- Årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt,

- Skuldsättning per kvadratmeter,

- Sparande per kvadratmeter,

- Räntekänslighet

- Energikostnad per kvadratmeter.

Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader?  2p
User Response: Vid en reparation återställs byggnaden till det skick byggnaden befann sig i då den var ny-­, till- eller ombyggd. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick och avse byggnadsdelar och detaljer som normalt behöver bytas ut eller underhållas en eller flera gånger under en byggnads nyttjandeperiod. Med ursprungligt skick avses det skick byggnaden var i när den var nybyggd och inte det skick den hade när företaget anskaffade byggnaden. Med ursprungligt skick avses även det skick byggnadens olika delar hade senast något aktiverades såsom till- eller ombyggnad på respektive del.

Vissa åtgärder kan omfatta utgifter för både ombyggnad och reparation. Det som ska aktiveras är den del av utgiften som medfört en värdehöjande förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick. Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som är en följd av den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får emellertid i sin helhet behandlas såsom utgifter för reparation och underhåll. En utgift för byte till samma standard som tidigare får inte aktiveras utan behandlas som reparation.

Medtaget detta får alltså bolaget enligt K2 aktivera kostanderna som medför att det allmäna värdet på fastigheten ökar. Om kostnaderna innebär att standard återställd till tidigare, alltså ingen höjning i kvalitet/standard får inte kostnderna aktiveras. Det måste innebära en värdehöjning på fastigheten för att kostanderna ska få aktiveras.

Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning.  4p
User Response: Nedan tre granskningsåtgärder bedöms lämpliga för att tillstyrka ansvarsfrihet enligt FAR RevR 209 Förvaltnignsrevision:

- Granskning av protokoll, beslut och beslutsunderlag från styrelsemöten och eventuella styrelsekommittéer och utskott. Granskning av processbeskrivningar, attestregler, fullmakter, delegationsordningar, ekonomisk rapportering, försäkringsbrev, riskbedömningar m.m. för att bedöma styrelsens tillsyn av organisationen i syfte att förvissa sig om att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt omfattas av betryggande intern kontroll.

- Granskning av de åtgärder som den verkställande direktören har vidtagit för att förvissa sig om laglig bokföring och betryggande medelsförvaltning. Denna granskning avser normalt en bedömning av om bolaget har en lämplig organisation, vilket inkluderar en bedömning av dess ansvarsfördelning, system och rutiner för hantering av likvida medel, verifikationer och bokföring, uppföljning och tillsyn och kontroll av löpande bokföring och bokslut.

- Granskning av styrelsens fortlöpande bedömning av bolagets affärsrisker samt ekonomiska situation, vilket normalt innefattar att granska styrelsens skriftliga instruktioner avseende bedömningsunderlag, analyser, bedömning och åtgärder kopplade till identifierade risker. Vid risk för obestånd måste revisorn följa bolagets utveckling nära och uppmärksamma indikationer på obestånd eller kapitalbrist.

- Granskning av processbeskrivningar, attestregler, fullmakter, delegationsordningar, ekonomisk rapportering, försäkringsbrev, riskbedömningar m.m. för att bedöma styrelsens tillsyn av organisationen i syfte att förvissa sig om att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt omfattas av betryggande intern kontroll.

Dessa finns även uttalade i ISA som punkter över hur en revision genomförs och hur de finansiella rapporterna granskas.

Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p
User Response: Som vägledning hade jag initialt granskas balans/resultaträkningen överskådligt. Då bolaget bedöms ha en intäksström genom flera olika produkt grupper hade jag identifierat bland annat intäker som en process där vi ser en risk. Även lager skulle kunna vara en process som är rimlig då bolaget kan sitta på ett större lager av sina pastasorter, förutsatt att det inte är färsk pasta där hålltider kan vara något kortare. Efter samtal med en senior kollega, för vägledning och tips, hade jag även tittat på liknande verksamheter för att kunna ta in vidare vägledning och hur vi hade kunnat genomföra granskningen för just detta bolag.

Efter att information om bolaget inhämtats och siffror för granskning hade jag satt upp granskningåtgärder som bedöms lämpliga för att kunna genomföra granskningen på ett korrekt sätt. Vägledning om detta hade jag sökt mig till KAEG, tidigare erfarenheter samt mer seniora kollegor.

Då bolaget säkertligen gör flera små transaktioner bedöms det som mest rimligt att genomföra en analys på intäker för hela året och således en Cash-to-revenue, alltså inte stickprovsgranskning för att antalet stickprov då hade blivit höga.

Efter det inhämta underlag för att tillförligtligt kunna genomföra granskningsåtgärden.

Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p

a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något.  
b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. 
c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. 
d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör.
User Response: A. Stickproven bör minska då väsentlighetstalet ökar.
B. Test av kontroller drar ner antalet stickprov.
C. Detta bör ge en indikation på vidare uppföljning vilket skulle öka antalet stickprov.
D. Detta bör inte påverka antalet stickprov, förutsatt att väsentligheten är oförändrad. Om man instället vill stickprovsgranska per produktgrupp blir antalet stickprov säkerligen högre mot föregående år eftersom att nya poster har tillkommit.

Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p    
a.	Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). 
b.	Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering).
User Response: A: Fullständighetskontroll hade genomförts genom att sammanställa periodiseringsrapporter på helår mot huvudboken och sen genomfört MUS-urval för att garantera fullständigheten.

B: Avklippsgranskning för perioden innan/efter balansdag för att säkerställa att periodisering har skett korrekt och att det klassificeras på rätt rad i årsredovsiningen. Även följt upp med bevis av inbetalning för att säkerställa att det avser korrekt period. Om inbetalning sker innan balansdagen ska inte intäkten bokas som en upplupen till exempel.

Var regleras tystnadsplikten? 1p
User Response: IESBAs Etikkod - Genomsyrar hela etikkoden men bland annat kapital 110 & 114

En medlem ska följa principen om tystnadsplikt, som kräver att en medlem ska upprätthålla tystnadsplikt avseende information som inhämtats till följd av yrkes- och affärsmässiga relationer. En medlem ska 
-vara uppmärksam på risken för omedvetet röjande av information, däribland i sociala sammanhang, särskilt till en nära affärspartner, en närstående eller familjemedlem, 
-upprätthålla tystnadsplikt avseende information inom medlemsföretaget eller arbetsgivaren, 
-upprätthålla tystnadsplikt avseende information som lämnats av en presumtiv kund eller arbetsgivare, 
-inte utanför medlemsföretaget eller arbetsgivaren lämna ut konfidentiell information som inhämtats till följd av professionella och affärsmässiga relationer utan befogenhet eller särskilt mandat eller såvida det inte finns en juridisk eller professionell rätt eller plikt att lämna ut den, 
-inte använda konfidentiell information som inhämtats till följd av professionella och affärsmässiga relationer till sin personliga fördel eller till tredje mans fördel,
-inte använda eller lämna ut konfidentiell information, vare sig den har inhämtats eller tagits emot till följd av en professionell eller affärsmässig relation efter att relationen har avslutats, och en medlem ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att personal under medlemmens ledning och personer från vilka råd och hjälp inhämtas upprätthåller medlemmens tystnadsplikt.

Generell beskrivning enligt FAR:
Tystnadsplikten innebär att en medlem inte får röja sådana sakförhållanden eller uppgifter som medlemmen har fått kännedom om inom ramen för sina yrkes- och affärsmässiga relationer, om medlemmen inte har upplysningsplikt enligt författning, en professionell skyldighet eller rätt att yttra sig eller ett behörigt tillstånd i övrigt. Medlemmen får inte heller utnyttja sådan information på ett sätt som är till fördel för medlemmen själv eller till skada eller nytta för någon annan.

Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p
User Response: - Vittnesplikt i domstol (36 kap. rättegångsbalken)
I samband med en brottsutredning kan en medlem få en fråga om att lämna ut underlag som kan vara till stöd för utredningen exempelvis bokföring och korrespondens med kunder och medlemmens egen dokumentation.

- Editionsplikt (38 kap. rättegångsbalken och 20 § förvaltningsprocesslagen)
En skatterevision kan avse det företag medlemmen själv är verksam i (revisionsföretag eller annat företag i nätverket) eller syfta till att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av någon annan (exempelvis en kund till medlemmen).