Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online
Email: aded512e-1265-ef11-bfe2-0022489fbc52@fls.far.se
Quiz Taking Time: 59 min 59 sek
Quiz Finished At: November 26, 2024 11:03 AM

Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p
User Response: Då bolaget tillämpar K3 så finner jag vägledning i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Jag finner sedan vidare i kap 10.12 att "Ett företag ska rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättasts närmaste efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att:

a. Räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år eller,
b. Räkna om ingående balanser för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapåsår som föregår detta år.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår.

Min rekommendation till FIlip är att man följer vad som står i ovan text för att justera felet som man noterat. När vi vidare sedan tagit reda på vad för typ av fel och kopplat till vilken post som det handlar om så finner vi vidare vägledning i nedan:

Beroende på vad felet handlar om så finns det ytterligare vägledning i K3-regelrverket. Hur felet ska noteras i ÅR finns det vägledning kring i Kap 10.13 "ett företag ska lämna upplysningar om rättelse av fel:
Karaktären på felet.

Rättelsebeloppen enligt punkt 10.12 a för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen.

Rättelsebeloppen enligt punkt 10.12 b för varje påverkad post i den ingående balansen.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa rättelsebeloppen enligt första stycket b och c, ska en upplysning lämnas om skälen för det.

Ett större företag som inte räknar om uppgifter i en flerårsöversikt ska lämna upplysning om detta.

Om företaget hade tillämpat BNFAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (k2), så går det att i kapitel 2.12 läsa att vid eventuella fel som noterats så ska rättelse göras. Ett företag ska rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet.

Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen eller, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen, i balansräkningen.

Punkten innebär att jämförelsetalen för föregående räkenskapsår inte ska räknas om. Om rättelsen innebär att principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter ändras, ska företaget lämna upplysningar i not om den bristande jämförbarheten, se 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL.

Stora skillnaden mellan de två redovisningspricerna blir därmed att att i K2 så görs ingen rättning av de ingående balanserna, mao det kommer ej att visas i jämförelsetalen.

Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p
User Response: Efter rättelse av den koncerninterna skulden så kommer justeringen att synas i balansräkningen att de ingående balanserna som visar på leverantörsskulder så ska det som är koncernintern att särredovisas. Varpå det kommer bli en skillnad kopplat till de externa leverantörsskulderna. 
Detta kommer i sin tur inte att påverka resultaträkningen, då vi i frågan inte fått ngon information kring att felet skulle vara kopplat till hanteringen av skulderna kopplat till RR.

Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p
User Response: För svar kring hanteringen av en bostadsrättförening som upprättar ÅR i enlighet med K"-regelverket så finner jag vägledninge i: BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2), De måste redovisa nettoomsöttning, soliditete, avkastning på ege kapital, resultat efter finansiella poster,

Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader?  2p
User Response: Ja detta är en kostnad som bedöms vara aktiveringbar. Då kostanden bedöms vara hänförlig till bostaden samt att det inte kan klassas som en inventarie då det är fast i byggnaden. Hela kostaden bedöms vara aktiveringsbar enligt K2 regelverket, samt att det inte är en egenupparbetad tilgång utan någon som köpts.

Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning.  4p
User Response: För att revisorn ska kunna uttala sig kring styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och till-eller avstyrker att bolagsstämman beviljar styrelse och VD ansvarsfrihet för räkenskapåsret, så finner jag information kring revisionsbevis i ISA 500. 

Exemple på bevis som kan inhmtas är såsom: 

Revisionsbevis i form av inspektion, vilket innebär att revisorn granskar interna dokument eller externa dokument, se vidare i ISA 500 A14-15 avseend denna sortens revisionsbevis.

Revisionsbevis i forma av observation, vilket innebär att betraka en process eller åtgärd som utfört av andra ex att revisorn ser på när en inventering utförs, se vidare i ISA 500 A17.

Revisionsbevis i forma av extern bekräftelse, ett bevis som revisorn inhmtar direkt från en extern part, se vidare i ISA 500 A18.

Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p
User Response: Jag söker vägledning i ISA 315 Identifiera och bedöms riskrna för väsentliga felaktigheter. 
Dör finner jag vägledning kring som behandlar revisorns ansvar för att identifiera och bedös riskerna i vösentliga felaktigheter.

Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p

a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något.  
b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. 
c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. 
d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör.
User Response: a. Då väsentlighetstalet (Materialiteten) höjs så korresponderar det med att antalet stickprov kommer att bli fler, då det är kopplat till PM vilket stickproven baseras på.
b. Test av kontroller kommer leda till att antalet stickporv minskas då risken blir lägre
c. Vid initial granskas så noteras differenser direkt, detta kommer att ka risken som i sin tur kommer att leda till fler stickprov
d. Om man inte ser någon förhöjd risk med ett utökat sortiment, så kommer stickproven att vara på samma nivå, men om omsättningen ökat/minskat och materialiteten sätts utifrån det som kommer det att ha en påverkan på antalet stickprov också.

Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p    
a.	Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). 
b.	Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering).
User Response: Jag finner vägledning i ISA 315 avseende räkenskapspåståendena och hur dessa kan hanteras i granskningen.

a. Fullständighet: Då förutbetalda kostander och upplupna intkäkter är i balansräkningen, så är två rimligt granskningsåtgärder att 1. Avklippgranska posten så att den hanteras korrekt i korrekt period. 2. Se så att de uppbokade händelserna tagit med i de finansiella rapporterna.

b. Klassificering: Pricka årsredovisningen mot relevant regelverk, om bolaget följs K2, ta användning kring vägledningen och hanteirngen av posten i årsredovisningen. Så 1. Kontrollera raden i rsredovisningen, 2. Kontrolloera om tillhörande not stämmer mot årsredovisningsraden.

Var regleras tystnadsplikten? 1p
User Response: Den är reglerad i Aktiebolagslagen 41§, revisorslagen 26§ och i revisorernas yrkesetiska standard.

Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p
User Response: Tystnadsplikten gäller inte för den information som revisor ska lämna enligt aktiebolagslagen, blans annat revisors upplysningsplikt. 

En revisor får bryta tysnadspliken enligt 42§ ABL om det finns misstanke om brott, vänligen se nedan:
42 §En revisor ska vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:

9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken,

2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69), och

3–5 §§ och, om brottet inte är ringa, 7 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.

En revisor ska även vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken.

Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i första eller andra stycket bör föranleda honom eller henne att lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock åtgärder enligt 43 och 44 §§ inte vidtas.