Quiz Name: FAR Kunskapsprov - KPMG Essäfrågor Online
Email: 3753a389-744d-ee11-be6e-000d3ad7f4c5@fls.far.se
Quiz Taking Time: 1 tim
Quiz Finished At: November 26, 2024 11:14 AM

Hur ska ett fel rättas enligt K3? Blir det någon skillnad om bolaget tillämpat K2? I så fall beskriv hur. 2p
User Response: Enligt K3: Enligt punkt 10.12 ska ett företag rätta ett väsentligt fel i den finansiella rapport som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Företaget ska rätta felet genom att:

a) räkna om jämförelsetalen för föregående räkenskapsår om felet uppstod detta år, eller

b) räkna om ingående balans för tillgångar, skulder och eget kapital för föregående räkenskapsår, om felet uppstod ett räkenskapsår som föregår detta år.

Huruvida det är tillåtet att inte räkna om föregående år är en tolkningsfråga eftersom det inte klart framgår av K3. Samtliga företag rekommenderas räkna om jämförelseåret.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa effekterna av ett fel som inträffat ett tidigare räkenskapsår, ska företaget enligt samma punkt räkna om den ingående balansen för tillgångar, skulder och eget kapital innevarande räkenskapsår.

Enligt K2 gäller följande:
Enligt punkt 2.12 ska ett företag rätta ett fel i den årsredovisning som upprättas närmast efter upptäckten av felet. Effekten av rättelsen ska redovisas i resultaträkningen eller, om rättelsen enbart avser poster i balansräkningen, i balansräkningen. Detta innebär att jämförelseåret för föregående räkenskapsår inte räknas om. Om rättelsen innebär att principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter ändras, ska företaget lämna upplysningar i not om den bristande jämförbarheten, se 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL.

Skillnaden mellan K3 och K2 är därmed att i K2 ska effekten redovisas i RR eller BR vilket innebär att jämförelseåret för fg räkenskapsår inte ska räknas om.

Filip Fransson har rättat bokningen avseende en koncernintern skuld som felaktigt redovisats tillsammans med leverantörsskulderna. Vilken påverkan får det på årets resultaträkning respektive balansräkning? 1p
User Response: Vi utgår från att Filip rättat i enlighet med reglering i K3 punk 10.12, och det blir därmed ingen påverkan på årets resultaträkning resp. balansräkning. Endast en skillnad i jämförelsetalen för föregående räkenskapsår då felet uppstod fg räkenskapsår.

Vilka nyckeltal behöver styrelsen presentera i årsredovisningen? 1p
User Response: För att uppfylla kravet på en rättvisande översikt enligt 6 kap. 1 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) ska föreningen för räkenskapsåret och de tre föregående åren lämna uppgift om:
- nettoomsättning,
- resultat efter finansiella poster, och
- soliditet (justerat eget kapital i procent av balansomslutning).

Varierar nettoomsättningen mer än 30 procent mellan åren ska företaget kommentera detta.


För bostadsrätter gäller enligt 3a§ ÅRL att: 
En bostadsrättsförening ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland:
- årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt,
- skuldsättning per kvadratmeter,
- sparande per kvadratmeter,
- räntekänslighet, och
- energikostnad per kvadratmeter.

Om verksamhetens resultat innebär en förlust ska bostadsrättsföreningen också lämna en upplysning om vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden.

Föreningens hus är gammalt och de har under året bytt ut taket vilket var en stor utgift för föreningen. Får Lugna gatan aktivera dessa kostnader?  2p
User Response: I enlighet med BFNAR 2016:10 punkt 10.18 gäller att utgifter för ombyggnad ska tas upp som tillgång.
Enligt 19 kap. 2 § andra stycket IL får utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i verksamheten behandlas som utgifter för reparation och underhåll, det så kallade utvidgade reparationsbegreppet. Sålunda får t.ex. utgifter för flyttning av innerväggar för att omdisponera utrymmena i ett kontor kostnadsföras omedelbart.
Utgifter för reparation och underhåll får inte aktiveras utan utgifterna ska redovisas som kostnad direkt.

Ombyggnader är sådana åtgärder där byggnadens användningsområde väsentligt förändras, t.ex. om en verkstadslokal byggs om till bostadshus. Även fall då konstruktion eller planlösning inte ändras kan betraktas som ombyggnationer. Så kan vara fallet vid t.ex. ett omfattande byte av bärande delar, i detta fall ett tak. 

Vid en reparation återställs byggnaden till det skick byggnaden befann sig i då den var ny-­, till- eller ombyggd. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick och avse byggnadsdelar och detaljer som normalt behöver bytas ut eller underhållas en eller flera gånger under en byggnads nyttjandeperiod. Med ursprungligt skick avses det skick byggnaden var i när den var nybyggd och inte det skick den hade när företaget anskaffade byggnaden. Med ursprungligt skick avses även det skick byggnadens olika delar hade senast något aktiverades såsom till- eller ombyggnad på respektive del.

Det som ska aktiveras är den del av utgiften som medfört en värdehöjande förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick. Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som är en följd av den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får emellertid i sin helhet behandlas såsom utgifter för reparation och underhåll. En utgift för byte till samma standard som tidigare får inte aktiveras utan behandlas som reparation.

Diskussionen blir därmed huruvida bytet av tak bidragit till en värdehöjande förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick. Då föreningens hus enligt ovan given information är gammalt och vi antar att det även vid förvärv och initial aktivering var i gammalt skick, går det att anta att bytet av tak därmed resulterat i en värdehöjande förbättring och bolaget får därmed aktivera kostnaderna. Detta under förutsättning att bytet inte skett till följd av den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden samt att det är en värdehöjande förbättring.

Nämn minst tre lämpliga granskningsåtgärder för denna granskning samt var du finner vägledning.  4p
User Response: I ISA 500 förklaras vad som utgör revisionsbevis vid en revision av finansiella rapporter och behandlar revisorns ansvar för att utforma och utföra granskningsåtgärder i syfte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra rimliga slutsatser som grund för sina uttalanden i revisors rapport.

Var söker du vägledning om hur du ska gå tillväga? 1p
User Response: I ISA 315 hanteras identifiering samt bedömning riskerna för väsentliga felaktigheter.

Hur påverkar följande omständigheter hur stort antal stickprov som ni behöver granska? 4p

a. När bokslutsgranskningen inleds så reviderar ni väsentlighetstalet från planeringsfasen och höjer det något.  
b. En del av granskningen görs genom att testa kontroller. 
c. Ni tittar på ett fåtal fakturor för att bilda er en uppfattning om populationen och ser att det verkar finnas vissa differenser jämfört med bokföringen. 
d. Vid förra årets revision sålde bolaget främst olika torkade pastasorter. I år har man även utökat sortimentet med färska såser, ostar och andra tillbehör.
User Response: Enligt ISA 501 punkt 4 gäller att om varulagret är väsentligt för de finansiella rapporterna, ska revisorn inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis rörande varulagrets existens och skick.

a) Högre väsentlighetstal innebär färre stickprov. 
b) Minskar antalet stickprov då risken bedöms lägre under förutsättning att kontrollerna är effektiva.
c) Ökar antalet stickprov
d) Ökar antalet stickprov

Föreslå två relevanta granskningsåtgärder per påstående som täcker den risken. 2p    
a.	Risk för att inte samtliga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisats (Fullständighet). 
b.	Risk för att Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter klassificerats på felaktig rad i årsredovisningen (Klassificering).
User Response: a) I enlighet med ISA 500 punkt A 51 gäller: Revisionsbevis om hur riktig och fullständig sådan information är kan inhämtas samtidigt som den faktiska granskningsåtgärden tillämpas på informationen, när det ingår i själva granskningsåtgärden att inhämta sådana revisionsbevis. I andra situationer kan revisorn ha inhämtat revisionsbevis om riktigheten och fullständigheten i sådan information genom att granska kontroller över upprättandet och bevarandet av informationen. Men i vissa situationer kan revisorn besluta sig för att det krävs ytterligare granskningsåtgärder. I syfte att fasställa fullständigheten inhämtas underlag tillhörande posten vilka stäms av mot det som är bokfört.

b) För att kontrollera att interimsfordringar klassificerats korrekt vill vi undersöka huruvida dessa de facto är förutbetalda kostnader alternativt upplupna intäkter. Vi  kan välja att inhämta underlag som styrker att kostnaden faktiskt avser kommande räkenskapsår och inte innevarande, samt underlag som påvisar att intäkten ska belasta detta räkenskapsåret och inte kommande. Genom inhämtandet kan vi även fastställa huruvida det faktiskt rör sig om en kostnad motsvarande intäkt.

Var regleras tystnadsplikten? 1p
User Response: Enligt 9 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551), ABL, får en revisor inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana angelägenheter om ett bolag som han eller hon fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.6 En revisor ska alltså inte lämna upplysningar till en enskild aktieägare om informationen kan vara till skada för bolaget. Det är inte fråga om ett absolut hinder att lämna information, utan revisorn bör överväga vad som är lämpligt i varje enskilt fall. Utgångspunkten är att det ankommer på styrelsen att besvara frågor från enskilda aktieägare och utomstående. En revisor bör därför hänvisa frågor om bolagets angelägenheter till bolagets styrelse, VD eller företagsledning. Inget hindrar att en revisor besvarar frågor från aktieägare eller utomstående beträffande sådan information som är allmänt tillgänglig, till exempel då det framgår av registeruppgifter hos Bolagsverket.

Vidare vägledning från att finna i EtikU 2 "Tystnadsplikt och upplysningsskyldighet".

Ge exempel på två situationer där revisorn kan bli skyldig att bryta sin tystnadsplikt. 2p
User Response: I enlighet med punkt 3.6 i EtikU 2 gäller: 
Revisorns tystnadsplikt bryts i ett antal fall där revisorn enligt lag eller god revisionssed har skyldighet eller rättighet att lämna upplysningar:

- Om revisorn vid utförandet av ett uppdrag att utföra lagstadgad revision i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening finner att det finns brottsmisstanke eller misstanke om penningtvätt är han eller hon under vissa förutsättningar skyldig att göra en anmälan till åklagare respektive rapportera detta till Finanspolisen. Vägledning om dessa förutsättningar finns i RevR 14 Revisorns åtgärder vid misstanke om brott respektive penningtvätt.
- I företag av allmänt intresse är revisorn enligt artikel 7 i revisorsförordningen10 skyldig att under vissa omständigheter informera behörig myndighet om misstankar om oegentligheter. Frågan om vilken myndighet en anmälan bör riktas till får bedömas från fall till fall beroende på vad misstanken eller informationen avser.